I takt med höstmörkret som oundvikligen kommer allt tidigare på kvällarna
lägger sig tröttheten och sorgen som en blöt filt på min rygg
Energin och livsglädjen sinar
liksom dagarna och ljuset
Mina sinnen går på sparlåga
för att kroppen ska överleva
Tills livgivande strålar tränger fram igen
Järnladyn sa,
september 29, 2007 vid 1:35 e m
Vackert och träffsäkert.
Lena sa,
oktober 13, 2007 vid 12:15 f m
håll ut…
picaboo sa,
oktober 20, 2007 vid 8:34 e m
Tack Järnladyn!
picaboo sa,
oktober 20, 2007 vid 8:34 e m
Lena, jag håller…