Mörker

I takt med höstmörkret som oundvikligen kommer allt tidigare på kvällarna
lägger sig tröttheten och sorgen som en blöt filt på min rygg

Energin och livsglädjen sinar
liksom dagarna och ljuset

Mina sinnen går på sparlåga
för att kroppen ska överleva

Tills livgivande strålar tränger fram igen

Vardagskärlek

En förlösande känsla
den där
att vara älskad för den man är

oavsett

hur man ser ut när man vaknar