En ensam sökare med blicken fäst på en punkt bortom ingenmansland.
Livsbejakande men så full av tvivel.
Snårig väg, fylld med faror.
Jag hoppas att jag är lika modig som jag utger mig för att vara.
Mörker
september 27, 2007 den 7:24 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
I takt med höstmörkret som oundvikligen kommer allt tidigare på kvällarna
lägger sig tröttheten och sorgen som en blöt filt på min rygg
Energin och livsglädjen sinar
liksom dagarna och ljuset
Mina sinnen går på sparlåga
för att kroppen ska överleva
Tills livgivande strålar tränger fram igen
Vardagskärlek
september 3, 2007 den 8:23 e m (Dikter, Tankar, Tänkvärt)
En förlösande känsla
den där
att vara älskad för den man är
oavsett
hur man ser ut när man vaknar
Han bjöd upp till dans
augusti 16, 2007 den 9:16 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Fyra steg
i perfektionens enkelhet
Bjöd han upp till dans
Den känslan ska jag
för alltid bära
inom mig
Ett första steg
mot gemensamt mål
Mot samförstånd
och glädje
Harmoni
Jag böjer mitt huvud
i ödmjukhet
Redo att lära
genom hans visdom
Min häst och jag
Tack.
Lustens nöd
juni 27, 2007 den 7:35 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Vackra händer
vars fingertoppar leker i min nacke
Varma trygga säkra
väcker de en känsla av välbehag
bekanta smekningar
fulla av åtrå
Fuktiga andetag
mot min hals
Inbjudande retfulla doftande
lockar de fram lust
med mjuka läppar
fulla av kärlek
Gnistrande isblå ögon
ser rakt in i min själ
Jag ger mej hän
och drunknar
lycklig
Reflektion
juni 19, 2007 den 6:24 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Vem är hon
mittemot
med glittrande ögon
och rufsigt hår
Jag ler mot henne
och hon plirar tillbaka
självsäker och stolt
Tänk om jag
fick vara som henne
Hon verkar lycklig över sina skrattrynkor
i sitt väderbitna solfriska ansikte
och hon frustar till av skratt
när jag tittar närmre på tanden som är lite trasig
Som om hon brydde sig
Hon ser lugn ut
och vet sitt värde
Hon vet att hon är perfekt
och det gör henne ännu vackrare
Så skulle jag vilja vara
tänker jag
och går från spegeln
Lövtunn Hård som stål
juni 11, 2007 den 2:51 e m (Dikter, Lyrik, Tankar då.)
Dödstrött
alltid först
Lojal
fast på knä
För vem
Hur länge
Jag är lövtunn
hård som stål
Genomskinlig
utan insyn
Färgglatt
askgrå
Energiskt
utbränd
Lövtunn
hård som stål
Ungar. Egna och andras härliga ungar.
juni 10, 2007 den 11:50 f m (Tankar, Tänkvärt)
Ungar egna och andras, vilken välsingnelse de är.
Med dem i närheten behöver jag inte motivera för undrande grannar och förbipasserande, varför jag springer under vattenslangen en varm sommardag. Tjutande, skrattande och ivrigt påhejad, med en känsla i kroppen av svunnen barndom.
Med dem i närheten kan jag bygga snögrottor med fyra rum och kök. Jag kan planera en vindlande bilbana med tunnlar och broar i sandlådan. Jag kan ligga i gräset och titta på alla konstiga djur som molnen formar.
Med ungar, egna och andras, behöver jag inte var vuxen och mogen all vaken tid.
Tänk så skönt!
Kärleksäng
juni 7, 2007 den 7:59 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Om jag planterar en blomma
för varje gång du säger att du älskar mig
Men drar upp en
för varje gång du sårar mig
så skulle jag ändå ha ett hav av vackra färger runt om mig
som bevis för att vi hör ihop
Flyg med vinden
juni 7, 2007 den 4:01 e m (Tankar)
En dag stod han bara där
mager, eländig
men med ögon som brann
Skinn och ben var han
tilltufsad och sjuk
men med en blick som sa
vi tillhör varandra
Om jag redan då förstått hur han skulle bära mig
om jag hade insett hans verkliga försorg
så hade jag behandlat honom som den kung han var
Han kom av en anledning
en enda anledning
Hos mig fick han växa sig stark
han blev vackrare för var dag
och han älskade mig förbehållslöst
Han var den som alltid lyssnade
han var den som alltid stod kvar
han var den jag kunde gråta ut hos
han var den som aldrig dömde
Han var den ende jag litade på
när allt runt omkring mig var kaos
När allt i mig var kaos
var han den som höll mig uppe
Men jag bytte bort honom
jag bytte honom mot min mänskliga kärlek
Varje kväll bad jag gråtande mot natthimlen
Jag byter bort allt jag har kärt
ta min älskade vän bara jag får ha kärleken kvar
Och han bytte
han bytte sitt liv mot min kärlek
Det var hans anledning
hans enda anledning att komma till mig
När jag åter var tillräckligt stark
lämnade han mig
En strålande vacker augustidag
höll jag hans huvud i mitt knä
och såg hans liv sakta dö bort
Han gav sitt liv för min kärlek
han gav sitt liv för att jag skulle få vara lycklig
Du gjorde skäl för ditt namn
Du bar hela min existens på din rygg
Flyg med vinden
älskade Herkules
Paus
juni 6, 2007 den 10:54 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Ibland önskar jag att tiden kunde stanna en stund
Kanske bara försvinna mindre fort
Som när man med lillflickan tittar på en stretande myra
eller när man fiskar med de äldre barnen
De där stunderna när man är lyckligast i världen
I stekande hetta med en isglass
nyduschad mellan rena lakan
på altanen när sommarregnet just slutat falla
Trycka på paus
bara vara
bara njuta
leva
med alla sinnen öppna
på vid gavel
Egen
juni 5, 2007 den 12:37 e m (Tankar, Tänkvärt)
När jag upptäckte att jag kunde stå på egna ben
klara mig själv
vara oberoende
Först då vågade jag leva
mitt liv
Bredvid dem jag älskar
inte i skuggan av
Nu blommar jag
som aldrig förr
Och de som älskar mig
ser det
och gläds
Svart mara
maj 30, 2007 den 10:03 e m (Dikter, Lyrik, Tankar då.)
Svart mara rider mig
piskar min rygg blodig
obarmhärtig
med ett fast grepp runt min hals
Kan inte se
kan inte andas
kan inte höra
kan inte leva
Trumslagarpojkar
ihärdiga
outtröttliga
ljuder i mitt inre
Låt mig vara
Var är grönskan
var är friskheten
var är sången
Var är livet
Till dig
maj 24, 2007 den 10:21 e m (Dikter, Lyrik, Tankar, Tänkvärt)
Ge inte upp
den finns där
KÄRLEKEN
Som är ämnad
bara för dig
Torka
maj 22, 2007 den 7:58 e m (Tankar då.)
Vilsen
vilseledd
övergiven
ensam
ratad
som en blomma
som lämnats
att dö
utan vatten
i brännhet sol
bakom fängslande glas
övergiven
ensam
och ratad
vilsen
för att jag inte förstod
vilseledd
för att du inget sa
Jag ger inte allt
maj 22, 2007 den 7:39 e m (Dikter, Lyrik, Tankar)
Den du ser
är inte den jag är
Du ser vad jag vill visa
det jag tillåter dig att se
inget mer
inget mindre
Tålig
maj 10, 2007 den 10:41 f m (Tankar, Tänkvärt)
Mycket kan få mig ner på knä
Men inget kan få mig att lägga mig ner och dö
Rädslor
maj 9, 2007 den 8:05 e m (Dikter, Lyrik, Tankar, Tänkvärt)
Drevsnö i fjällen
dundrande åsksmällar
tsunamis i paradisen
och
farliga sjukdomar
skrämmer skiten ur mig
Men inte lika mycket som
falska vänner
Släpp taget så stannar jag.
maj 8, 2007 den 5:55 e m (Dikter, Tankar)
Trevande sträckte du ut din hand
Du visste att du skulle förlora mig
om du grep tag
Du visste att jag skulle välja att gå
om du försökte tvinga mig att stanna
Du väntade på mig
Jag hann ikapp
På mina egna villkor
Genom ett eget val
Därför är jag kvar
Just därför kommer jag att stanna
Att älska
maj 8, 2007 den 11:27 f m (Tankar, Tänkvärt)
Att se sanningen är modigt
Att förlåta är att växa
Att öppna sig är att vinna
Att såra är att förlora
Att älska är att våga
Vågar du?
Brustet hjärta
maj 5, 2007 den 8:11 e m (Tankar då.)
Jag önskar
att jag var viktig
för dig
Kom tillbaka
till mig
Jag
älskar
dig
Du är luften
jag andas
Du är vattnet
jag dricker
Låt mig få
älska dig
Tillsammans
maj 3, 2007 den 12:22 e m (Tankar)
Kom i min famn älskling
så ska jag älska dig
förbehållslöst
Utan att stänga dig inne
vill jag hjälpa dig växa
vid min sida
Tillsammans
förändrar vi världen
vår värld
Han är min och jag är hans
april 29, 2007 den 7:09 e m (Tankar)
Han är hemma snart
mannen i mitt liv
Han som säger
Lev livet med mig, och inte bredvid
Älskar dig på ett sätt som ingen i hela världen förstår
Han vill hem till mig
och jag kommer att stå där
med öppna armar
och säga
Jag älskar dig!
En egen drake
april 29, 2007 den 6:44 e m (Tankar)
Drakkäftar som griper tag
Ett fast, tryckande tag
för att kväva mig
Rullande ögon i sina hålor
stirrar med avsky
-Tror du att du kan komma undan?
Nej, inte först
men nu
Nu när jag har lärt mig drakens fula knep
dansar jag på lätta fötter förbi
med ett leende
Prinsessan är fri
Jag duger som jag är.
april 17, 2007 den 9:08 e m (Tankar)
Jag kan knappt vänta
att få sträcka ut mig i sommardoftande gräs
med ett strå av spirande grönska mellan mina läppar
Och bara ligga där och duga
precis som jag är
Vackra linjer
april 10, 2007 den 8:44 e m (Tänkvärt)
Varje liten rynka är varje tanke som man vågat möta.
Linjer delar inte ens ansikte, de binder ihop ens själ.
Vem visste?
april 10, 2007 den 8:38 e m (Tankar då.)
Vem visste att stjärnorna skulle lyssna?
Vem visste vad det skulle kosta mig?
Så många tårar
Bad jag om mer än vad mitt hjärta klarade?
Kärleken tar och ger
Men öppna dig och finn din inre styrka
och du ser
att stjärnorna ger det du ber om
Men inte mer än vad du för stunden klarar
ty de vill oss bara väl
Ge bara dig själv den chansen
att tro på den du verkligen är
Älska dig själv, och världen med alla dess stjärnor
ska bli din
Tröst
mars 26, 2007 den 4:14 e m (Tankar)
Även om trädet tycks dig dött
fruset till livlöshet
i vintermörkret
Så kommer det på nytt
slå ut i blom
av vårens värmande strålar
Vackrare och starkare
än det någonsin varit
Jag ångrar inte mina ord
mars 26, 2007 den 4:09 e m (Tankar)
Kanske kan de någon gång förstå
att mitt handlande
och mina ord
inte var till för att såra och kränka
utan för att hjälpa till att hitta
en väg ut
Det har kostat mig
och det har kostat dem
Men jag skulle göra det igen
om jag var tvungen
Även om det skulle innebära
samma smärta som jag har nu
Att förlora mina vänner
Livlina
mars 23, 2007 den 10:00 e m (Tankar)
Det håller mig uppe
vetskapen om att ljuset finns där
om även väl dolt i mörkret
Jag har sett det
allt oftare
under allt längre tid
Det ger sinnesro
att orka med
när det känns som tyngst
Tills döden skiljer oss åt
mars 22, 2007 den 7:55 e m (Tänkvärt)
Vem kan jag älska
om jag inte älskar mig själv?
Vem kan älska mig
om jag inte kan älska
mig själv?
Den ende som jag inte kan skilja mig ifrån
eller säga upp bekantskapen med
är ju mig själv
Så det är lika bra att, så fort som möjligt,
börja gilla mig, som den jag är.
Allt blir så mycket trevligare då.
Tänkvärt
mars 5, 2007 den 7:00 e m (Tänkvärt)
När man hör klingande barnskratt systrar emellan
det är då man inser att man inte är totalt misslyckad
Novembernatt
mars 5, 2007 den 5:40 e m (Tankar)
Svart novembernatt kramar livet ut mitt hjärta
Måne! Strö ditt änglasken
Jag böjer mig i vinden
men knäcks av stormen
Snöflingor svalkar min brännheta panna
Jag är
Jag finns
Jag vill leva
Nödvändighetens näve
mars 5, 2007 den 5:39 e m (Solveig von Schoultz)
Nödvändighetens näve
Tre gånger dagligen tvingad på knä
av nödvändighetens näve med mull på knogarna,
fyra gånger sänkt i en svartspräcklig förvirring
medan det försummade knackar i ett tomt bakhuvud,
fem gånger åderlåten på den sista uthålligheten
medan kärleken rinner bort genom fingertopparna,
sex gånger bortmotad från rummet med den hemliga flöjten,
sju gånger nedtrampad, sju gånger uppstigen med ett nytt trots,
varje natt famnad av en sorg som sjunkit till botten,
svalkad av drömmar, vitsippor, slängda vid vägkanten,
väckt av en gryning med mörka ringar under ögonen –
du tror du kuvar mig liv?
Solveig von Schoultz
(1907-96)
Ur Eko av ett rop, 1946
Himlastjärnor
mars 4, 2007 den 10:45 e m (Tankar)
Likt stjärnorna på natthimlen ligger de strödda,
skärvorna av den kristall som en gång var jag
Kantstötta, repiga söker jag i förtvivlan åter få dem på plats,
med blödande händer av skärvornas vassa egg
Gråtande själ, bygg den kristall som en gång var jag!
Men hur?
För trots blank, polerad yta, finns sprickorna där
Minsta spänning och jag blir skärvor igen
Jag blir mig aldrig lik
Men jag kan bli, en kristall, igen
Jag och du
mars 4, 2007 den 10:43 e m (Tankar)
Jag lägger mitt hjärta
försiktigt i din hand
Lämna det varsamt åter
om du inte längre orkar bära det
En blick tillbaka säger
att du ska bära och skydda det
i all evighet
Du är min styrka
Mitt lugn
Min kärlek
Jag och Du.
Fri
mars 4, 2007 den 9:57 e m (Tankar)
Hon gick över fältet genom midjehögt gräs
Utsträckta händer smektes
av sommarfrisk grönska
Fri, äntligen fri
Med kittlade sinnen insöp hon livet
som var enbart hennes
